The Perfect Boyfriend-Del 12

- Okej jag går!

Jag började gråta.

-Är du nöjd nu? Nu när vi båda har tårar i ögonen!

- Justin!

- Nej jag går precis som du sa att jag skulle!

Nu är det slut. Världens snyggaste, vackraste och mest underbara tjej hade lämnat mig.

Eller om jag kanske hade lämnat henne?

Kan det bli ännu värre?

När jag kom hem slängde jag mig på sängen. Varför skulle det sluta såhär? Jag försökte ju iallafall fixa det!

Justin:

Jag klev upp ur sängen och gjorde i ordning frukost.

När jag var klar satte jag på mig skorna, jag tänkte gå till Nicki och reda ut allt.

När jag kom fram knackade jag på dörren. Jag väntade i några minuter men ingen kom och öppnade. Jag provade att trycka ner handtaget, det var öppet.

När jag kom in i huset ropade jag på Nicki. Inget svar.

Jag gick in till vardagsrummet.

Jag tappade andan i några sekunder. Där låg hon. Mitt på golvet. Hon hade händerna runt en kniv stucken i bröstet. Jag sprang fram till henne och satte mig vid hennes sida.

- Justin. Förlåt. Det här är det ända sättet. Vi kan inte vara tillsammans längre.

Ju mer vi är tillsammans desto mer problem skapar vi. Jag gjorde det som var bäst för oss. Jag gjorde det som var bäst för alla.

Tårarna rann i floder samtidigt som hennes ögonlock sakta stängdes.

- Neeeeeeeej!

Jag satte mig hastigt upp i sängen och kände hur svetten rann från min rygg.

Det var bara en dröm. Åh kära gud. Jag måste verkligen prata med Nicki.

När jag kom fram till Nickis hus tröck jag sakta ner handtaget.

- Snälla var inte öppet, snälla var inte öppet!

Dörren öppnades sakta med ett ljudligt gnällande.

En våg av oro sköljde över mig. Jag klev sakta in genom dörren och möttes av dom vackraste ögon jag någonsin sett. Det var Nicki. Jag kysste henne rakt på läpparna. Jag kramade henne hårt och jag tänkte inte släppa henne.

- Snäla Nicki förlåt mig. Jag ska aldrig gå ut med Samantha eller Hope! Aldrig. Det är dig jag älskar och ingen annan. Du får inte ta självmord! Det är här jag hör hemma, i din famn. Ända sen jag såg dig har jag försökt övertyga mamma att stanna medans hon åker hem till Atlanta.

Jag vill stanna här med dig.

- Varför ska du stanna? Det är slut mellan dig och mig nu Justin. Ledsen, men det är över.

- Nej! kanske för dig. Men för mig är det inte slut än. Jag tänker kämpa. Jag kanske till och med köper ett hus här i Chicago. För att stanna med dig.

- Justin. Sluta. Det blir bara problem.

- Precis! Då måste jag stanna så att vi kan reda ut alla problem. Jag är en sol och du är min måne. Vi hör ihop, vi ska vara tillsammans.

- Gå. Jag vill inte prata med dig nu. Jag vill aldrig prata med dig igen. Du var otrogen! När jag träffade dig för första gången så stannade mitt hjärta. Jag var totalt förälskad. Men nu märker jag. Du nöjer dig inte med bara en tjej. Jävla player!

När jag kom hem ringde telefonen. Det var Nicki.

- Justin, jag har tre saker att säga. Ett: Förlåt för att jag skrek åt dig. Två: Jag hatar mig själv för att jag blev tillsammans med dig. Och tre: Jag älskar dig!

____________________________________________________________________

Förlåt för kort del och förlåt for att jag inte har skrivit på jätte, jätte länge. Men nu kommer äntligen en till del.

Tack så jättemycket till er som inte gav upp läsningen när jag aldrig updaterade!

Älskar alla som fortfarande orkar läsa min tråkiga novell!